Enskilda arkiv i HLA – Härnösands Landsarkiv innehåller intressanta arkiv

I vårt landsarkiv som ligger i det för oss tämligen geografiskt avlägsna Härnösand finns det många enskilda arkiv – drygt 900. Dessa förbises ofta av besökande forskare. På den korta tid man har på sig de få tillfällen man får chansen att vara på arkivet brukar man utnyttja till att gå igenom kyrkoarkivens ofilmade material eller de kamerala källorna.
Men de enskilda arkiven bör sannerligen genomgås – de kan ge ”stjärnskotts” – uppgifter till forskningen.
Jag som numer räknar mig delvis som Härnösandsbo, Har tagit mig tid att undersöka litet kort vad det finns i de enskilda arkiven.

Långvinds bruksarkiv
Ett av de enskilda arkiven som kan vara av intresse för ALIR-forskare är till exempel Långvinds bruks arkiv. Detta omfattar väldigt mycket material. Förutom de dominerande räkenskaperna finns t.ex. kontrakt mellan kolare och andra arbetare, i många fall från 1600-talets slut. Mycket imponerande är det fastebrev på Larsbo sågverk från 1800-talets första år, utfärdat på ett ca 60×40 stort pergamentsstycke. Texten är otroligt vackert skrivet och två vidhängande lacksigill ( lagmannens och domsagans ) i svarvade dosor är fästa i brevets nederkant. Brevet börjar med den karaktäristiska högtravande fastebrevsfrasen ” Kungliga majestäts till Sverige…Jag Samuel Dahlman, lagmansdomhavande…”Tydligen tog det otroligt påkostade pergamentsbreven sådan lång tid att utföra att lagmannen hann avlida, varför hans efterträdare i ämbetet Gabriel Ödmann har skrivit under i hans ställe ( min fundering alltså ).
Något som dock bör väcka större intresse är de gårdsarkiv som integrerats i bruksarkivet, flera hemmans i Norrala och enstaka i Mo och Trönö.
Från Närby i Norrala finns flera handlingar från 1500-talet och 1600-talet.
Från hemmanet Fly nr 3 i Trönö finns handlingar från 1700-talets första år som delvis löser upp dimman som Trönö sockens ibland tämligen kryptiska kyrkböcker har ställt till och förklarar ett släktskap mellan hemmanets brukare.
Brolins handelshus arkiv (A:56) är ett av de viktigare från Söderhamn. Den framgångsrika handelssläkten Brolin är allmänt känd i våra trakter. De flesta arkivserier i detta arkiv börjar dock så sent som 1877. Som söderhamnare förstår man genast anledningen till just detta årtal. Alla affärspapper brann givetvis upp för Brolinarna vid stadsbranden 1876. Detta berättar också mycket riktigt Gustaf Brolin om vid hög ålder i början av 1940-talet i en uppteckning som förvaras i Folkminnesarkivet i Uppsala. Kassaskåpet med de viktiga pappren bars inte ut ur kontoret, för någon sade att det var brandsäkert. I ruinerna återfanns sedan kassaskåpet, men alla papper inuti var förkolnade. Brolinarnas släktarkiv förvarades dock i den Brolinska gården (som låg i nuvarande kvarteret Tigern), och kassaskåpet med dessa papper bars ut på gården, där den blev nedgrävt och överskottat med sand. Tack vare detta bevarades släktpapperen, som till största del är i Söderhamns museums ägo idag. Det är mycket spännande att läsa G. Brolins berättelse om den natt och morgon stadsbranden rasade. När elden närmade sig den Brolinska gården skyndade han sig upp till sin kammare för att hämta sin plånbok och sitt skeppspass. Han var då tvungen att gå genom en stor sal. När han skulle göra det kastade sig plötsligt elden in genom salens stora fönster mot gatan, och hela salen antändes med en gång, varför han var tvungen att gå tillbaka, utan att hämta sin plånbok och passet.
Andra arkiv rörande Söderhamn är: Hamnäs byarkiv ( C:209 ) med handlingar från 1680-talet och framåt,
Britta Källströms arkiv ( D:43 ), Rörmyrans arkiv ( C:196 ), Söderhamns jernvägsaktiebolags arkiv ( A:13 ), Söderhamns trävaruhusaffärs arkiv ( A:36 ) och Tönshammars bruksarkiv ( A:75 ).

Imponerande många
Arkiven rörande Bollnäs är imponerande många, uppskattningsvis över 40. Ljusnans flottarförenings arkiv verkar vara mycket innehållsrikt.
Det enskilda arkivet C19 är ” Bankdirektör Hj Holmbergs släktpapper ”, som till största delen rör hemmanet Marsätt nr 1 i Sundsjö socken. Där var de många Söderalabornas anmoder Ingrid Bengtsdotter född 1688 ( hon var mor till rustmästaren Bengt Feltman ). I arkivet förvaras flera privatbrev mellan Ingrids släktingar under 1700-talets andra hälft.
I vissa fall kan de enskilda arkiven ha föreskrifter om vilka som får använda dem. C19 får till exempel bara beskådas av forskare som behandlar arkivet ” pietetsfullt ”. De gånger jag har använt mig av det arkivet har personalen på HLA konfererat en stund med varandra och till slut beslutat sig för att jag verkar vara en sådan person, och placerat mig närmast det fönster som skiljer forskarsalen från expeditionen.
Föreskrifter för arkiven är dock inte så vanliga. /p>

Lars Nylander
Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 2 1999