Skip to content
9 september 2010 / alir77

Brudkronan

För bruden var kronan symbolen framför andra och dessutom det synbara beviset för att kvinnan var oskuld vid äktenskapets ingående. Brudkronan var alltså ett kyskhets- och äretecken, inte minst för brudens föräldrar som då med stolthet kunde betrakta sin dotter framför altaret med kronan på sitt huvud.

Kronan, som i allmänhet var av förgyllt silver, brukade lånas ut av kyrkan mot en viss ersättning. År 1735 står det i Söderalas kyrkoprotokoll att: ”Varje kysk brud som viges inom församlingen skall till kyrkan betala för brudkronan 3 dal. kopparmynt, hon må bruka den eller inte.”
1760 köptes en ny krona till Söderala kyrka, trots att de hade en tidigare, men att den gamla skulle repareras och omgöras, ”så att bägge kronorna bliva helt lika på det att ingen skulle kunna begära den ena framför den andra kronan”. Dessa kronor finnes i behåll i Söderala kyrka och användes ännu av församlingens brudar.

Kvinna som bevisligen ej hade rätt att bära krona bar alternativt en enkel huva, eller en blomsterkrans på sitt huvud. Efter hand som dessa moraliska krav mjukades upp blev det dock vanligt att även okyska brudar bar krona, men då ofta ej lånad av kyrkan.

Gösta Berglöw

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 2 1988

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: