Skip to content
10 september 2010 / alir77

Gårdsarkiv-källor för bondesläkter

I varje hemman finns det gamla handlingar. Mängden varierar. Om det är ett stamhemman kan det finnas hundratals handlingar medan det i en sent bildad fastighet kanske bara finns ett fåtal. Åldern varierar också. Oftast är gården äldsta handling från mitten av 1700-talet. I en gård finns det kanske medeltida handlingar medan alla handlingar försvann vid en städning i en annan. Det är alltså stora variationer i dessa sammanhang. Detta gör att det är mycket spännande att besöka gårdsarkiv. Ibland blir det en besvikelse. Ibland är det en stor lycka. Har man tur kan det vara en gudomlig upplevelse för en släktforskare.

Jag besökte en gång ett gårdsarkiv i Segersta. Ägaren plockade fram en tre decimeter tjock bunt med papper. Till min glädje berättade han att han förvarar dem i ett murat, brandsäkert arkiv. Den äldsta handlingen i arkivet är ett dombrev på pergament daterat torsdagen efter sankta Katarinas dag 1494. Nästa handling är även den ett dombrev på pergament, nu från 1533, sedan finns brev från 1543, 1547 2 st, 1551, 1584 o.s.v. Ur släktforskarsynpunkt ger handlingarna väldigt mycket. De berättar en hel del om ägarna till den gamla släktgården, vilka i detta fall även är min släkt. I ett annat hemman i Segersta är den äldsta handlingen från 1588 (där låg handlingarna på vinden när jag kom). I samma arkiv finns en handling från slutet av 1600-talet som bevisar att hustrun i gården var dotter till länsmannen, kyrkovärden och bonden på Görtsberg nr 1 i Rengsjö, Bengt Bengtsson Berg, något som kyrkböckerna inte berättar. I ett hemman i Skog lär den äldsta handlingen vara från 1477, i ett annat 1571. Listan går att göra lång.

Inspirerad av detta drog jag i somras igång ett projekt tillsammans med Mo hembygdsförening, att låna in gårdsarkiv och kopiera dem. Arbetet utförde jag under spilltid vid mitt sommarjobb som guide i Mo kyrka. Handlingarna äldre än 1900 kopierades. Förteckning gjordes samtidigt. Jag hann med handlingarna från sju hemman (mer eller mindre komplett) : Kyrkbyn nr 3, Kyrkbyn nr s8, Florhed nr 6, Svedja nr 2, Sundbäck nr 1 och Flor nr s11. Årtalet på den äldsta kopierade handlingen är inte särskilt upphetsande, 1738. I och med att handlingarna blir kopierade och arkiverade i hembygdsföreningens arkiv (deponerat i Mo kyrkoarkiv ) säkras handlingarnas innehåll till framtiden. Vid en stor brand våren 1996 brann ett stort gårdsarkiv upp. Om gårdsarkivet tidigare hade kopierats hade ägaren lätt kunnat få egna kopior av sina förlorade gårdspapper. Om kopiering hade hunnits med hade inte handlingarnas innehåll gått förlorat, vilket nu oersättligen skedde.

Vad finns det då för handlingar i ett gårdsarkiv? Domboksutdrag finns det ofta i stora mängder. Bönderna stämde varandra för minsta lilla. Det är mycket spännande att läsa vad förfäderna dragits till ting för. Bouppteckningar är givetvis arkivinslag. Köpebrev och kontrakt brukar förekomma. Ibland finns det gårdräkenskaper och dagböcker, vilket är mycket spännande att läsa. Handlingarna rörande fäbodar, kvarnar eller fisken förekommer ibland. I ett arkiv i Söderala fann jag en personalia (griftetal ) från 1700-talet. I min farmors gård i Hullsta nr 1 i Segersta finns ” En liten Kröneka öfver min slägt ”skriven 1913 av bonden Per Nilsson. Ett känloladdat manuskript, vilket som längst sträcker sig till 1700-talets början. Det handlar emellertid om fadern, som ärvde hemmanet genom mågskap med socknens rikaste bonde 1845. Hemmanet hade varit utarrenderat länge och var i dåligt skick. Han var” ordentlig, nykter och arbetsam ” och arbetade upp hemmanet, ble ansedd och kyrkvärd. Sedan blev hustrun sinnessjuk och han började ta till ” starkvaror ” , som det står i manuskriptet. Alldeles efter, 1860 brann hela Hullsta by ned. Per Nilssons fader dog 1868, 54 år gammal. Man kan hitta vad som helst i ett gårdsarkiv. Det är som sagt lika spännande var gång man besöker ett nytt.

Gårdsarkiv skall utan undantag förvaras brandsäkert. Helst borde alla gårdsarkiv med unika handlingar deponeras vid Landsarkivet i Härnösand eller Riksarkivet i Stockholm. Men det är med blandade känslor. Flyttas arkivet från gården försvinner på något sätt charmen. Ett gårdsarkiv skall väl finnas i ett hemman nära den släkt det berör.

Handlingarna bör sorteras och läggas in i arkivomslag och arkivkartonger. Det är en mycket rolig uppgift för släktforskare vill jag lova, samtidigt som det är mycket nyttigt för handlingarna. De far nämligen mycket illa av att ligga i en stor oordnad bunt.

Tyvärr är det så att vissa håller sina papper för sig själva. Visst kan man tycka att gårdens handlingar är privata. Visst har man förståelse för privatheten i 1900-talshandlingar, men från personer som nämns i en handling från 1700-talets början och tidigare härstammar väldigt många idag levande personer. Dessa borde vara offentliga.

Släktforskare! Gå ut och sök i de hemman där ni vet att era förfäder bodde.

Lars Nylander

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 3 1997

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: