Skip to content
10 september 2010 / alir77

Personalia och Likpredikan

Under en begravning i vår tid håller prästen ett Griftetal, där den avlidnes liv kort berörs.
Griftetalet hålls i början av begravningsakten, precis innan Överlåtelsen. I äldre tid kallades Griftetalet Likpredikan och hölls från predikstolen efter Herrens bön.1 Likpredikan kunde vara tämligen lång, men det är främst predikans slut som intresserar dagens släktforskare. Denna del, som kallas personalia, innehöll nämligen utförliga personuppgifter.

Högreståndspersoners likpredikan trycktes ofta, särskilt under 1600-talet fram till 1700-talets mitt.
En sådan tryckt likpredikan finns bevarad efter den Bollnäsbördige Parisprofessorn Jonas Hambræus mor
Brita Jonsdotter, död 1626. I personalian efter henne berättas att hon föddes 1555 som dotter till bonden
Jon Andersson Målare i Växsjö by i Bollnäs socken, och dennes hustru Brita Östensdotter. Där berättas om
hennes man och barn, och hela hennes liv. Det är uppgifter som annars absolut inte skulle ha bevarats till
idag, om de inte vore inskrivna i en likpredikan.

För vanligt folk sparades i allmänhet inte likpredikningar (det vill säga det papper predikan var
nedskriven på). Man kan dock se spår av dem i kyrkoarkiven. I Alfta kyrkoarkiv finns några trasiga rester
av likpredikningar från tiden omkring 1700, som använts till utfyllnad i en bokpärm. I Söderhamns kyrkoarkiv finns en bunt likpredikningar förvarade tillsammans med kyrkans räkenskaper.

I vissa församlingar skrevs dock personaliedelen av likpredikningen av i kyrkans dödbok – exempelvis
Söderala, Mo, Rengsjö, Enånger och Njutånger. Detta rör sig inte om direkta avskrifter av personalian,
utan snarare kortare utdrag.

Här efter återges ett exempel på en personalia i en likpredikan, som förvaras bland ”Gåvolängder 1820-1821”, LIb:11, Söderhamns kyrkoarkiv, i Landsarkivet i Härnösand. Den avlidne är Olof Esbjörnsson, begravd den 2 oktober 1704.2

Thenne wår salige Christendoms Broder i lifwet ährlig och wälförståndig Olof Äsbiörßon är födder hijt
til werlden af Christiliga och ärliga föräldrar, uti Boldnäs Sochn och Hambre by Anno 1616 den 11 Maj.

Fadren war Skattebonden därsammastädes, ährlig och förståndig Äsbiörn Larßon; Modren gudfruchtiga och dygdesamma Danne qwinnan H: Ablun Olofzdotter, Hwilka straxt effter den naturlige3 födelsen befredrade
honom til den Hel: döpelsen, derest han til it Gudz nåde barn i Christo uptagen blef, sampt ock wid åhrens tiltagande, låta bära honom sin Christendom, at han blev wäl grundad uti Gudz saliggiörande kundskap.

Och som han war itt lydigt barn, behöllo de honom hemma uti sitt huus til sit ålders 15. åhr då han kom till
tienst hoos fordom Kyrkioherden i Boldnäs ährewördige och höglärde Herr Magister Olaus [Andreæ]4 hwarest han sig berömligen sig förehölt uti 10½ åhr; der effter tiente han äfwen med lijka beröm des sucessor uti 2½ åhr.

Och som han war skickelig och waksam Tienare blef han betrodd, årligen att resa till jempteland, där att försälja sin Husbondes godz. Sedan Thesifrån begaf han sig til jempteland hoos då warande Probst i Brundflodz församling uti 1 åhr, Effter hwilket, han reste hem til sina K. Föräldrars huus, och A 1644. begaf sig förmedelst Guds försyn sampt Slächt och anförwanters samtyckie, uti det heliga ächtenskapz ståndet, med gudfruchtig och dygdesamma hustru Karin Hansdotter i Häggestad5, med hwilken han wäl och kiärligen uti 14. åhr sammanlefde, och under berörde tijd, blef wälsignad med 6 Barn, 3 sönner och 3 döttrar, af hwilka allenast 1 dotter lefwer. Men de andra alla, äro genim den timeliga döden til ewig sälheet förutgången.

Effter hwilken tijd, han lefde uti ensörjande änklinge stånd uti 3 åhr. Anno 1661 jngick han andra gången it
heligt ächtenskap, med gudfruchtiga och sedesamma H: Kiersten Larsdotter uti Röste, med hwilken han äfven wäl uti alsom största sämio och kierlek lefde uti 35 åhr, och under bemälte ächtenskap blef wälsignat med 2 sönner, af hwilka 1 ähr något för det i herranom afsomnad; men 1 lefwer änu qvar, ifrån åhr 1696 hafwer han städze lefwat ensörjande. Men som Gud den alder högste förmedelst sin gudomeliga försyn genom den Timmeliga döden Anno 1697 hädankallade des k: älskelige son, fordom Handelsmannen och Kyrckiowärden här i Staden Ähreboren och Wällachtad Lars Olofßon Hedman; Ty begaf han sig hijt til sin K: sonahustru Ehreborna och mycket dygdesamma Matrona H: Ingrid Tyrisdotter at hielpa henne under huushåldz bekymbret.

Och som han i wälmachten, altijd där utinan wiste sig trogen och wakosam; hafwer och hon der emot (det henne til wälförtient beröm lämnas) icke som en dotter eller sona Hustru, utan som en Moder i thet hon icke allenast i wälmachten honom närde och wälförsögde uti des ålderdom; utan och under des siukdom, och ålderdomsswagheter, honom så känt, skiöte och rychtet, at han sielf icke tilfylles sade sig känna henneför sådant berömma; det och hannes bekanta nogsampt wet at betyga. Uti sit algemena lefwerne hafwer han warit en Gudfruchtig och stilla man, Gud öfwer alting fruchtat, höght älskadt Gudz ord, altijd bewistadt den almmenna Gudztiensten och ofta med Gudelig andacht begådt den H: nattwarden suia förmän warit hörig och lydig,; med allom lefwat manligt och förtroligt.

I sin tienst flijtig och huld. En mot dem fattigom hielposam. Med sina hustru lefwat liufligen, kiärligen och wänligen, sit Barn i Gudzfruchtan och Christeliga dygder upfostradt.

Siukdomen angående blef han wid den heliga Pingest tijden uti innewarande åhr betagen af åldersdomsswaghet, at han blef sängeliggiande. Dock war hgan låhlig under sin åliggianad altijd förhoppandes på Gud, at han worde honom wissa.. hielpandes; det han betygade med många Skriffter Språks upläsande. Men som han kunde döden alt mer och warsom nalkas, lät han kalla till sig sin Siälasörjare och den 14 Sept: sidstledne, som efter Gudelig beredelse, til it säkert wege-Pas til det himmelske fädernes landet den heliga natwarden meddelt hwar på han, som en andelig stridzman i fast tro och hopp kämpade in till den 23 Ejusdem k: half 3 effter middagen, då gud honom uti en salig stund genom en stilla död ifrån dena jemmerdalen till den himmelska frögdesahlen kallade, sedan han här Christerligen wäl och ärligen 89 åhr 4 månader och 2 weckor sin lefnadz lopp fulbordat hafwer.

Gud som siälar frögdar förlene kroppen en ähreful upståndelse, på Christi helighetz dag, och oß allom it
saligt afskeed, genom Jesum Christum worom Herra.
Amen.

Denna text är en guldgruva för den släktforskare som visar sig vara släkt med Olof Esbjörnsson.

Söderhamns kyrkoarkiv är i allmänhet mycket fattigt för tiden innan ryssens tillintetgörande av Söderhamns stad 1721.

Uppgifterna skulle inte kunna hämtas ur kyrkoarkivet.

Varifrån fick då biografen sina uppgifter? För 1600-talets början finns inga ministerialböcker, så det bör vara så att uppgifterna har berättats muntligt av den avlidnes familj. Enligt personalian föddes Olof Esbjörnsson
den 11 maj 1616 i Hamre, Bollnäs socken, som son till bonden Esbjörn Larsson och hans hustru Ablun Olofsdotter.
Kan vi lita på detta? Datumet kan vara exakt, eller troligare ungefärligt.
Familjen kanske uppgav den avlidnes ålder och födelsedag, varefter prästen räknade bakåt och kom
fram till datumet. Vad som däremot bör vara helt att lita på är födelseorten och föräldrarna.
De som levde för 300 år sedan hade troligen större reda på namn än siffror.

Visst kan vi ändå använda personalians datum i forskningen, men då skall det anges att uppgiften är sekundär.
Ju längre tid mellan en händelse och datumet då det hela skrevs ned, desto osäkrare är uppgiften.

Fotnoter:
1 R Norrman och L O Berg: Ord och termer, i Uppsala stifts herdaminne. I:1. Uppsala 1980, sid. 122 f.

2 Editionsprinciper: Förkortningarna är uppösta (med undantag av förkortningar med punkt och kolon), men originalets interpunktion och bruk av stor och liten bokstav bibehållna.

3 Osäker läsning.

4 Originalet har en lucka efter Olaus. Kyrkoherde i Bollnäs vid denna tid var magister Olaus Andreæ. Om honom, se U Sikeborg: Unik personhistorisk materialsamling om präster i Uppsala stift från 1527, bilaga till Alir-Anor 1993:2, sid. 4.

5 I originalet: men

Lars Nylander

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 1 2001

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: