Skip to content
16 september 2010 / alir77

CC Uddén – poetisk prästfru i Söderhamn

Johan Uddén var kyrkoherde i Söderhamn i början av 1800-talet. Han innehade ämbetet från 1809 till sin död 1816. Uddén var född i Stockholm 1763 och son till Jonas Thåman och Christina Ekberg. Han antog liksom äldre brodern Olof efternamnet Uddén. Denne gick också den prästerliga banan och var sist kyrkoherde i Asker.

Johan blev student i Uppsala 1786 och prästvigdes 1788. Han var först huspredikant hos Carl Axel Wachmeister och därefter innehade han prästtjänster i olika församlingar i Stockholm, innan han kom till Söderhamn tillsammans med sin hustru Catharina Christina, född Ekmark.

Hustrun var född i Linköping 1762 som dotter till fabrikör Johan Ekmark och Catharina Ekner och egentligen döpt till Anna Christina. Hon avled i Söderhamn 1821.

Paret Uddén fick 4 barn:
1. Catharina Aurora f 1794 blev gift med handlaren Mathias Styfvenson i Härnösand,
2. Johan Jonas f 1796,
3. Olof Wilhelm f 1799, som blev tonsättare och musiklärare samt
4. Christian Ludvig 1803 kryddkrämhandlare.

Prästparet deltog förstås i den tidens rika och livliga sällskapsliv och det var i de burgnare familjernas salonger man träffades för angenäm samvaro. Då förekom ofta kulturella inslag som sång, musik och högläsning.

Fru Uddén ägnade sig åt att, vid olika tillfällen, skriva hyllningsdikter till kända personligheter i Söderhamn med omnejd. Även små lustspel och dramatiserade stycken försökte hon sig på. Ett lustspel tillägnades Johanna Rettig på Kilafors och uppfördes där på Johannadagen den 21 juli 1817.

Hattmakare Häggberg i Söderhamn hade en son, Johan Per, som fick sig en avskedsdikt tillägnad när han lämnade staden den 22 september 1809. Han hade prästvigts 1786 och kom 1812 till Nianfors som lärare och kapellpredikant. Han blev senare komminister i Ovanåker och kyrkoherde i Gnarp. Så här diktade C C Uddén:

Vänners saknad, vänners smärta
då du lämnar denna bygd
är en seger för ditt hjärta
och ett vittne om din dygd.

När prosten Daniel Ullgren i Söderala installerades av ärkebiskop Lingblom var fru Uddén förstås på plats och överlämnade dikter både till prosten och biskopen.

Daniel Ullgren var född 1768 i Göteborg och prästvigdes 1794. Han var kunglig hovpredikant och kyrkoherde i Lovö, innan han 1812 fick tjänsten i Söderala. Han gifte sig ståndsmässigt 1804 med rådman Anders Bergs dotter Sara Margareta (Sally) i Söderhamn. Ullgren avled 1822.
Hustrun gifte senare om sig (1824) med nye kyrkoherden i Söderala Anders Scherdin och blev
som man sade ”konserverad”.

Två andra hyllningsdikter ägnades handels- och rådmannen Olof Sundell; en när det lyste för honom och en på hans bröllopsdag. I den senare står det bl a:

Du på Lugnet sökte upp din maka
Sällhet vill du henne ge tillbaka
Må ni med varandra
uti lugn få vandra
som i själva paradiset!

Olof Sundell var en av stadens betydande handelsmän och importerade bl a stora mängder salt. Han förvärvade 1810 Tönshammar och anlade där ett tegelbruk, en kvarn och ingångsatte tillverkningen av kakelugnar och lerkärl.

C C Uddén samlade sin produktion i boken ”Familj- Gåvan eller Stycken egnade åt högtidligheter inom Familjerna jemte andra Vitterhets-Försök” 1819. I företalet skriver hon bl a:

”Här kan den anmärkningen göras, att dessa stycken blott äga ett relativt eller monumentalt värde”.Hon hoppas, ”att mina försök ej heller sakna allt framtida värde”.

Kanske var hon en tidig kvinnosakskämpe, ty hon skriver: ”Ämnenas obetydlighet torde ock kunna förkastas mig, men bagatellerna ha en gång för alla blivit mitt kön anviste”.

Boken hade 41 abonnenter i Söderhamn, men sådana fanns även i Hudiksvall, Gävle, Härnösand, Sundsvall, Stockholm m fl orter utanför landskapet. Dikterna torde inte ha rönt något större intresse för andra än de inblandade personerna.
I Alfred Jensens ”Söderhamns stads historia” (1820) heter det: ”Thalia hörde till de sånggudinnor, som ännu voro främmande för Söderhamn trots prästänkan Uddén´s välmenta försök att krydda familjeumgänget med små näpna divertissement, vari stadens förnämligare ungdomar uppträdde som förtjusande herdar och herdinnor”.

Till sist en av fru Uddéns charader:

En flicka önskade att snart mitt första heta.
Sitt bifall ge därtill hon ej mitt andra var.
Det var i vårens första dar.
Hon kunde stackars barn ej veta
att innan jorden hann mitt hela åter bli
hon redan ledsen var vid detta slaveri.

(lösning: frusen)

Sigvard Bodin
Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 4 1995

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: