Skip to content
16 september 2010 / alir77

Fredric Jacob Rönquist – Präst med krigiska anor

Under det tidiga 1800-talet bodde Fredric Jacob Rönquist i Norrala prästgård, sedan han 1807 kommit hit som kyrkoherde.
Han uppehöll tidigare samma tjänst i Norrbo. Han var född den 10 december 1756 i Rönnebo, Bjuråker, där fadern Axel ägde en gård. Han var sedan unga år militär, kommenderad till Pommern, blev utnämnd till löjtnant samt senare – 1778 – kapten för Delsbo kompani.

Fredric Jacob fick studera, blev student 1774 och skrevs in vid Uppsala universitet samma år. Sin teologie examen tog han tre år senare. 1780 blev han tillförordnad präst i Uppsala och samtidigt bataljonspredikant vid Hälsinge regemente.
1785 var han nådårspredikant i Rasbokil och året därpå kom han till Arbrå som hjälpreda i församlingen. 1788 blev han förordnad att tjänstgöra i Älvkarleby pastorat.

Krigstjänst
I Älvkarleby fick han stanna bara två månader, ty samma år fick han order att följa Hälsinge regemente till Finland och det finsk-ryska kriget som präst. Från Stockholm gick resan till Helsingfors, där regementet låg kvar över sommaren. Den 14 december anträddes marschen mot ryska gränsen i stark köld.

Vintern 1789 tillbringades i Koskeniska och i juni bröt man upp för att tåga till Savolax. I S.t Michel fick man vända och återvända för att gå över gränsen vid Värälä. Den 18 juli deltog regementet i ”affären vid Kaipas malm” och fick retirera över Kymmene älv med förlust av 400 man. En vecka senare gick man över gränsen vid Anjala men fick dra sig tillbaka. Den 14 augusti deltog man vid ”affären vid Anjala bro”. Under sommaren drabbades många av rödsot och rötfeber, som ju var vanligt under denna tid vid fälttåg. Även Fredric Jacob låg sjuk i en by i Ithis socken.

Efter vinteruppehållet tågade regementet i slutet av april 1790 över Kymmene älvs is till Iala för att dagen därpå anlända till Porelä. Följande natt gick man över gränsen. Ryssarna jagades från Oravala gård, men efter några dagar måste man göra reträtt. Den 6 maj anlände man till Keltis varifrån fienden drevs tillbaka men med förlust på 200 man. Ryssarna miste 600 man.
Därefter förefaller läget vara lugnt och den 12 augusti fick man besök av Gustav III. Den 19 augusti var en glädjens dag. Då slöts nämligen fred och man kunde återvända till Sverige med briggen Greta Cajsa, som ägdes av rådman Sehlberg i Gävle. Man ankom till Gävle den 24 oktober på eftermiddagen och den 26 höll Fredric Jacob gudstjänst för regementet i Heliga Trefaldighets kyrka där. Dagen därefter kunde man återvända till hemorten.
Han var inte obekant med krig och de följder de förde med sig i familjerna. Hans farfar Jacob hade suttit 14 år i ryskt fängelse i Sibirien i samband med slaget vid Poltava och där stupade hans farfarsfar Hans.

Giftermål
Sedan han återkommit från krigstjänsten fick han tjänsten som kyrkoherde i Norrbo/Bjuråker 1792.
Året därpå ingick han äktenskap med Hedvig Magdalena Almquist, dotter till kyrkoherden i Tierp Eric Jonas Almquist och Hedvig Cecilia Bergman. Hans hustru var faster till Carl Jonas Love Almquist, som kanske någon gång hälsade på i Norrala prästgård.
Sex barn föddes i äktenskapet:
Hedvid Dorotea (1794-1800),
Axel Eric (1795-1866, kyrkoherde i Mo),
Magdalena Elisabeth (1796-1798),
Jonas Jacob (1799-1802),
Hedvig Magdalena Cecilia (1802-1873) och
Jonas Fredric (1803-1820).

Familjen blev kvar i Norrbo till 1807, då Fredric Jacob tillträdde tjänsten som kyrkoherde i Norrala/Trönö med bostad i Norrala prästgård. Vid valet fick han imponerande uppslutning av hans blivande församlingsbor. Medan hans medsökande fick röster från 22 och 25 öresland fick han röster från 1277 öresland.

Hans verksamhet här hade kunnat börja bättre. Efter att ha inträdespredikat på pingstdagen brann nämligen den gamla medeltidskyrkan den 2 juli och de tre följande åren upptogs hans tid i hög grad av den nya kyrkans byggande. En annan händelse kom att prägla hans liv under närmaste tiden. Hans hustru avled nämligen samma år, som den nya kyrkan stod klar 1810, och han fick ansvaret för de tre barnen, som var 7, 9 och 15 år gamla.

Efter ett år gifte han sig för andra gången – nu med Anna Magdalena Zimmerman, som var född 1779 i
Pyhäjoki i finska Österbotten. Hennes far var kronobefallningsmannen Christian Zimmerman och modern hette Margareta Holmgren.
Detta äktenskap blev inte långvarigt. Redan 1813 avled hon i barnsäng.
Hon hade tidigare fött en dotter, som dog före modern. Fredric Jacob säger själv om henne, att hon var ett rådigt fruntimmer, kär maka och öm moder.

Rönquists tredje äktenskap ingicks den 4 oktober 1814 med Christina Elisabeth Gyllengahm, dotter till avlidne majoren Gustaf Gyllengahm på Ranbogården i Mo och hans hustru Christina Elisabeth Hedman. Hon hade varit gift tidigare med löjtnanten Johan Mathias Omnberg, som stupade i finska kriget 1808. Hon hade med sig dottern Anna Elisabeth född 1807. Bröllopet stod på Ranbogården.
De fick tillsammans tre barn, Gustaf Pehr Jacob (1815-1820, Carolina Dorothea Fredrika (1820-1909)
och Gustaf Pehr Magnus (1822-1888).

Rönquist avlider.
I april 1823 drabbades han av ett lindrigt slaganfall, men han kunde dock dagarna efter vistas uppe och tala med de sina. Sjukdomen tilltog emellertid och den 29 april avled han. Han begravdes den 8 maj med kontraktsprosten Olof Moberger i Hanebo som officiant.
Han gravsattes mitt emot södra kyrktrappan ”alldeles intill gångstigen och söder om densamma”.
Över graven uppsattes ett träkors med övertäckning av bleckplåtar och på sidorna två fästade bleckplåtar allt svart målat. På plåtarna fanns nedanstående inskription med förgyllda bokstäver. Efter 16 års herdavård över Norrala och Trönö församlingar samt 66 års 4 mån. och 19 dygns lefnad slutade Hr Prosten Fredr. Jac. Rönquist sin jordiska bana den 29 april 1823. Joh 16.22. Sv.Ps.B No 492:11

Omhägna med nattliga friden
Den trötte, o graf, i din gömma.
När natten en gång är förliden
Skall Herren sin afbild ej glömma.
Jobs 19:25.

Efter Rönquists död svarade sonen Axel Eric under den tvååriga nådårstiden för arbetet i församlingarna. I början av 1825 flyttade änkan Christina Elisabeth och barnen ut ur Norrala prästgård och bodde i fortsättningen på Ranbogården i Mo.

Bouppteckning
Dåtidens bouppteckningar visar mycket utförligt, vilka tillgångar och skulder, som fanns vid dödsfallet.
Bouppteckningen efter Fredric Jacob Rönquist utfördes av J Schöning samt Pehr Olofsson i Fors och
undertecknades av änkan samt Axel Eric Rönquist.

Bland tillgångarna märks 1 fickur, ett par örhängen och en ring i guld. Av silver redovisas åtskilliga föremål
t ex sockerskålar, tekanna, gräddkanna, sockertänger, saltkar, förläggarslevar, såsskedar, matskedar
och sockertänger. En soppskål, 8 ljusstakar och diverse tallrikar av tenn tas upp.

Kopparsaker av olika slag tecknas upp t ex kittlar, kaffepannor, kakformar, 2 murpannor mm. 7 par ljusstakar av malm och en mortel fanns också liksom fat, mjölksil, lackerad kaffekanna, flera brödkorgar och potatiskvarn av bleck.

Av husgeråd i övrigt nämns en porslinsterrin, 7½ dussin flata tallrikar, 2½ dussin djupa tallrikar, en kaffeservis, tvättfat och kannor samt diverse kokkärl. Av glas fanns 20 vinglas, 2 brännvinsglas, diverse buteljer och en glaslykta.

Av möbler kan nämnas en mahognybyrå med marmorskiva, 36 stolar, flera skåp och kistor och ett klavér.

I linne- och klädskåp fanns linne- och drälldukar med servetter i stort antal.

En vargskinnspäls för kalla åkturer efter häst tas upp samt 4 frackar och sidenvästar.

19 st bolster och 43 kuddar redovisas samt 2 sidentäcken, 8 hemvävda täcken och 8 fårskinnsfällar.

Ett björnskinn fanns också.

Jordbruket fordrade diverse redskap som stjälpflakar, plogar, vedkälkar, harvar osv.
8 olika åkdon finns upptagna bl a en wienervagn, som värderades högt.
3 hästar fanns på gården, en röd, en black och en brun.
Till jordbruksrörelsen hörde också 18 kor, 2 oxar, 10 får och 5 grisar.
Bland tillgångarna redovisas också en hel del spannmål och 13 tunnor potatis.

Bland fordringar upptas bl a hos landbonden Jöns Nilsson för försåld spannmål till socknemännen.
Här upptas också hans första hustrus arvejord i Ranbo värderad till 2000 riksdaler samt fordran på
fältkamrer Fr Linck för andel i Bergviks Tullkvarn.

Bland skulder återfinns barnens morsarv, räkningar från apotekaren Lehman och Anders Berg & Son m fl.
samt läkararvode. Boets behållning blev 3.528.6.3. Slutligen anges de fattigas andel 4.6 till Norrala och 3.8 till Mo.

Sigvard Bodin

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 1 2002

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: