Skip to content
16 september 2010 / alir77

Gustaf Hultquist – En mångsysslare

Omkring sekelskiftet 1800-1900 var Gustaf Hultquist anställd som stadsingenjör i Söderhamn.

Under den tiden han var bosatt i staden uppehöll han inte bara sin tjänst utan var också verksam på flera andra områden.

Efter att tidigare haft tjänst som stadsingenjör i Oskarshamn anlände han till Söderhamn 1889. (Några källor anger året till 1886 eller 1887). Han var då endast 30 år gammal, men hade då redan drivit en egen konstruktionsbyrå sedan 1882 i Mönsterås. I hans uppgift i Söderhamn ingick att rita stadsplaner, vilket han gjorde 1893 och 1903.

Hultquist som arkitekt
Hultquist verkade även som arkitekt och då hade han förkärlek för äldre stilar med tinnar och torn på de byggnader han ritade. Den framträngande jugendstilen hade han ingen förståelse för. Ett exempel på hans stilideal var det s. k. Sjöströmska huset invid Strykjärnsparken, som många söderhamnare minns med saknad. Gefleborgs Enskilda Banks kontor inrymdes från oktober 1902 i huset, som även hade ett nykterhetskafé som hyresgäst. Gatuplanet efter dåvarande Skolgatan, senare Skolhusgatan, upptogs av Sjöströms Fabriksbod.

Det gamla nu rivna badhuset var hans verk liksom elverkets och telegrafverkets byggnader. Elverkets byggnad uppfördes 1890, ägdes av Hultquist och var från början bostadshus. I bottenvåningen fanns under många år Söderhamns Tidnings kontor och tryckeri. Huset, som ligger efter Kungsgatan i kvarteret Pilen, är uppfört i timmer med en träpanel, som söker efterlikna sten. 1893 byggdes en ångkraftstation inne på gården av Söderhamns Elektricitetsverk.

I kvarteret Björnen vid Rådhusparken uppfördes 1896 stadens första trevåningshus och där flyttade Söderhamns telegrafstation in 1899. På övervåningen hade Odd Fellow en lokal. På 1930-talet inrymdes telefonstationen i lokalerna. Numera inrymmer huset kontorslokaler. Byggnaden är ett exempel på de stilblandningar inom arkitekturen, som man finner i slutet av 1800-talet.

En annan byggnad, som ritats av Gustaf Hultquist, är Pilen nr 1, som byggdes 1881. Då var han inte bosatt i Söderhamn, men fastigheten fick sin slutliga utformning 1906 då tornet tillkom och det var kanske då Hultquist kom med i bilden. Det uppfördes som bostad åt kopparslagaren F L Wilkesson. Huset har en tid inrymt en banklokal och senare bl. a. en radioaffär. Det renoverades 1990-91 och har nu endast lägenheter.

Enligt uppgift stod han också för ritningarna för Östanbo folkskola och ”Ljusne älfs flottningsförenings hus”.

Oskarsborg och obelisk
Den byggnad, som mest förknippas med Hultquist, är väl utsiktstornet Oskarsborg som likt en riddarborg övervakar staden från Östra berget. Tornet invigdes 1895 och det hade byggts med insamlade medel av Söderhamns Sångförening, som Hultquist för övrigt ledde. Kören hade gjort turnéer i norra Sverige och de gager, som inflöt, skänktes till bygget. Man fick in så mycket pengar att man kunde kosta på tegel och vit puts i stället för planerad träfasad. I Söderhamns Tidnings specialnummer inför SM på skidor i stadens omgivningar återges programmet för invigningen:
”Messingsmusik, manskörer, dans å 4 st dansbanor, karusell, prisskjutning, tombola med många vinster, kraftmätare (endast för starka karlar), folklekar såsom dragkamp, slå katten ur tunnan, klättring på såpad stång, Lyckans stjärna, som förutsäger vars och ens framtida öde, ringkastning. Det förskräckliga Storsjöodjuret, som äntligen fångats, förevisas i särskilt hus. Djuret är 30 fot långt, 4 fot tjockt och hiskeligt att skåda. Det kan sluka en hel karl levandes. Programmet berättar vidare att invigningstalet hölls av stadsfullmäktiges ordförande konsul Gabriel Schöning, att fyrverkeri avbrändes och läskedrycker serverades av nationalklädda damer samt att efter festens slut gemensam supé intogs hos källarmästare Andersson för 1:25”.

Ett annat uppmärksammat mål för turister är obelisken på Rådhustorget, som restes på stadsingenjörens och sångföreningens initiativ till minne av stadens grundläggare Gustaf II Adolf. En samtida skildring berättar:

…Det var även sångföreningen, som 1899 reste obelisken på Rådhustorget ”åt minne av Söderhamns grundläggare på Gustaf Adolfs-dagen den 6 november”, prydd med en bronsmedalj i relief utförd av ingenjör Hultquist. Monoliten, som inköptes av sångföreningen från Örnsköldsvik 1897, har varit utställd i Stockholm, och representerar i sin helhet en kostnad av 7.000 kronor. Den är 30 fot hög och väger inte mindre än 16 ton.

Invigningen av minnesvården försiggick med stora högtidligheter på alla områden, det kyrkliga, militära och medborgerliga, såsom det höves minnet av hjältekonungen. Festligheterna inleddes med gudstjänst i kyrkan, som långt före den utsatta tiden var till trängsel fylld av deltagare och många måste stanna utanför dörrarna, som höllos öppna. Sedan följde tal, sång och regementsmusik på det vimpel- och fackelprydda torget och själva invigningen hölls av generalen friherre Stjernstedt. Efteråt samlades 200 personer i rådhussalongen och angränsande rum, där festsupé anordnades.

Hultquist räckte även till att vara stadens brandchef, vara lärare på tekniska aftonskolan och att bilda en musikförening. Han anordnade också s. k. sällskapsspektakel och konserter till förmån för teaterbyggnaden, som därigenom räddades från att gå under klubban.

Sångargärning
Han var mycket intresserad av kvartettsång – påbrå hade han från sin far i Eksjö, som var musikdirektör. Efter avflyttningen från Söderhamn bildades på hans och andras initiativ riksorganisationen Svenska Sångarförbundet för manskörer. Dessförinnan bildade han 1897 Norrlands sångarförbund, där han under flera år var vice ordförande och 1:e förbundsdirigent. Förbundets tredje sångarfest firades i Söderhamn 22-25 juni 1907. Då upptog programmet en friluftskonsert på midsommaraftonen och en konsert i kyrkan på midsommardagen. Samma dag medverkade sångarna vid en fosterländsk fest på lägerplatsen vid Mohed.

För sina insatser på körsångens område tilldelades han 1921 förbundets 25-årsstjärna. Dessförinnan hade han förärats H M Konungens medalj Litteris et Artibus, som utdelas för framstående tjänster inom konst och litteratur.

Han överlämnade strax före sin död 1926 en donation till Svenska Sångarförbundet bestående av en bibliotekslokal på Engelbrektsgatan 12 i Stockholm, där förbundets arkiv och bibliotek inrymdes. Lokalen finns fortfarande kvar.

Svenska Sångarförbundet skriver i sina minnesord bl. a.: ”Alltifrån den stund, då han som ung ingenjör för första gången svängde taktpinnen över en liten svensk småstadskör och till de lyckliga stunder, då han såg en sångarhär på tusenden under sina länsbanér samla sig till de stora rikssångarfester, som på hans initiativ förekommit under senare år, känner vi alla den arbetsfyllda men framgångsrika vägen till det segerrika målet. En och annan gång gnisslade och gnydde det måhända i de led och skaror han samlat – men ingen är fullkomlig. Man kan i alla fall vara övertygad om att Gustaf Hultquist i sin verksamhet enbart leddes av brinnande kärlek till den svenska sångens bästa. När den blågula fanan sveptes kring hans kista var det en lika vacker som berättigad symbol för det fosterländska i hans gärning”.

Einar Wikström skriver, att Hultquist ”gjorde sig känd och uppskattad mindre genom sina något omstridda byggnationer än genom sin sångargärning, som lade grunden till enandet av de svenska manskörerna, dem han sedan såsom ”sångargeneral” förde till segrar både hemma och i främmande länder. Hultquist hade för övrigt många andra sällskapliga talanger. Ingen kunde som han sparka galosch över små hus”. Vad det nu innebar…
Förklaringen kanske finns i en notis 18/6 1902 i Söderhamns-Kuriren: ”Sällskapet för friluftslekar, som nyligen bildats härstädes, hade i måndags sitt första sammanträde å rådhuset”. Bland de 10 styrelseledamöterna återfinns Gustaf Hultquist.

Korta biografiska notiser
1859 Föddes Gustaf Fredrik Hultquist den 19 april i Eksjö
1879-82 Anställd vid konstruktionsbyråer
1882-86 Förestod egen konstruktionsbyrå i Mönsterås
1886-89 Stadsingenjör i Oskarshamn
1887 Gift med Eugenia Emma Charlotta Schmid
1889-1906 Stadsingenjör i Söderhamn
1889-1903 Lärare i Tekniska aftonskolan i Söderhamn
1892-1906 Brandchef för Söderhamns fasta brandkår
1906 Till Stockholm som anställd vid Stockholms stads hypoteksförening och chef för Stockholm fastighetsägarförenings tekniska byrå.
1912 Erhöll han utmärkelsen Litteris et Artibus
1926 Avliden 29 april

Källor:
Jensen: Söderhamns stads historia del II, 1920
Karlström: Stadsbild i förvandling, 1970
Wikström: Det gamla Söderhamn, 1929
Svenska män och kvinnor band 3, 1946
Söderhamns Tidning, 1951

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: