Skip to content
17 september 2010 / alir77

Färjkarlar i Bergvik

Större och mindre vattendrag utgjorde i gången tid ett hinder för samfärdseln.
Över mindre åar fanns broar, men över den mäktiga Ljusnan hade man inte alltid möjligheter att bygga sådana. Istället inrättades färjlägen, där färjkarlar ombesörjde transport av vägfarande över älven. Ett av färjelägena låg i Bergvik, som måste passeras, när man färdades efter kustlandsvägen. Denna sträckning av vägen kom till stånd, sedan Karl IX år 1602 påvisat behovet av en bättre väg mellan norra delarna av Sverige och Mellansverige.

Det dröjde några år innan trafiken kom igång vid Bergvik, men man räknar med att den första färjkarlarna bosatte sig här på 1610-talet vid ”Söderala Färjsund”, som platsen kallades.

De första färjkarlarna är okända till namnet, men 1640 hette han Mårten Håkansson och det framgår av ett dokument, att flera färjkarlar hade verkat här tidigare. Han bodde i en stuga på norra sidan av älven och platsen kallas då Färjestaden. Den låg söder om dagens idrottsplats ungefär vid Bergviks järnvägsstation. Färjans tilläggsplats på södra sidan av älven var vid Björnborg.

Färjkarlar i Bergvik

1 – 1640: Mårten Håkansson.

2 – 1675: Johan Mårtensson, sannolikt son till nr 1

3 – 1697: Håkan Mårtensson, son till nr 1, död 1712. Gift med Karin, död 1720. Son Mårten

4 – 1715: Mårten Håkansson, son till nr, 3 född 1678, död 1738. Gift med Annika. (född 1676, död 1745). Barn: Margareta, Sara, Kerstin och Håkan.

5. 1745: Jakob Gulliksson, död 1747. Hustrun sara död 1742 loksom dottern Sara-Greta. De hade även dottern Caisa-Stina, gift med färjdrängen Per Insulander.

6 – 1752: Hans Flygren. Han hade Jakob Gullikssons måg som hjälp på grund av ökande trafik.

7 – 1753: Lars Wannberg, född 1719, anges som död vid hursförhöret 1787. Hustrun Katrina Astner var född 1728. De hade barnen Lars 1753, Lena 1755, Stina 1759, Brita 1761, Jonas 1767 (blev skräddare), Per 1764, Catharina 1769 och Sara Margareta 1772.

8 – 1787: Per Wannberg, son till nr 7, född 1764, död 1819. Gift med Sophia Albertina Östling, född i Stockholm 1777 och som flyttade till Färjesundet 1798. De har barnen Lars 1798, Stina 1800, Petter 1804 (död samma år), Catharina 1806, Per 1810, Carl 1812. Änkan gifte om sig med husmannen Nils Olof Nordberg, som var född 1796 i Gävle

Per Wannberg var den siste färjkarlen på grund av att en bro byggdes 1796 nedströms färjestället.

I samband med brobygget, som utfördes av Lars Rehnvall från Bollnäs, träffades en överenskommelse dem emellan om att Wannberg även i fortsättningen skulle få bo kvar i färjestugan och bruka de jordstycken, som av ålder hörde till gården.

Två färjor trafikerade leden och nu inlöste Rehnvall den ena och förband sig att underhålla den för att den skulle kunna användas vid behov. Den andra behöll Wannberg för eget bruk.

Vårfloden 1811 förstörde bron och då torde färjan ha kommit till heders igen. Samma sak hände 1814 och 1837. 1890 användes färjan, när ny bro byggdes.

Nämnas kan att färjkarlarnas avlöning betalades av socknarna Mo, Rengsjö, Trönö, Norrala, Söderala och Skog.

Författaren till denna uppsats är ättling till den förste färjkarlen.

Källor:
Bergström, Yngve: Industriorten Bergvik, 1980.
Modin, Olle: En färg(j)stark karl i Alir-anor nr 3/ 1989.
Husförhörsböcker i Söderala kyrkoarkiv.

Sigvard Bodin

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 1 1998

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: