Skip to content
17 september 2010 / alir77

Olof Thörnell – Sveriges överbefälhavare under krigsåren – föddes i Trönö

Inte många vet att Sveriges överbefälhavare under krigsåren 1939 till 1944, Olof Thörnell, var född i Trönö och i samma prästgård som den blivande ärkebiskopen Nathan Söderblom såg dagens ljus i elva år tidigare.
Olof Thörnell föddes den 19 oktober 1877 och dog den 25 juli 1977, nära 100 år gammal. Hans fader var Per Thörnell och moder var Margareta Lindgren.
Fadern var infödd Trönöbo som studerade till präst och var komminister här åren 1875 till 1889 innan han tillträdde kyrkoherdetjänsten i Skuttunge, Uppland.
Hans äldsta kända förfäder var självägande bönder som gjort sina insatser i socknen som kyrkvärdar, nämndemän och åtminstone i ett fall som herredagsman.

Anorna kan ledas tillbaka bl.a. till de i Hälsingland kända prästsläkterna Krok (Chrocius) och Schalin (Schalin är anfader till präster och personer i högre samhällsställningar och inte mindre än till fyra ärkebiskopar i Finland). Släkten Thörnells antavla var införd i Alir anor 1993 nr 1.

Snabb karriär
Den blivande generalen fick sin grundläggande bokliga bildning i Kyrkskolan i Trönö. Efter familjens flyttning till Skuttung tog han studenten i Stockholm 1895 och därefter tog han den militära banan och gjorde en snabb karriär.

  • Blev underlöjtnant vid Upplands regemente 1897.
  • Genomgick Krigshögskolan 1904-06.
  • Var generalstabsaspirant 1907-09 och stabsadjutant och kapten 1910.
  • 1917 major och överstelöjtnant 1921.
  • 1926 överste och militärbefälhavare på Gotland.
  • Infanteriinspektör 1931.
  • Generallöjtnant 1936 och chef för den nyinrättade och för de tre försvarsgrenarna gemensamma Försvarsstaben.
  • Kort efter Finska vinterkrigets utbrott utnämndes han i december 1939 till överbefälhavare för rikets försvarskrafter.

 Till general utnämndes han 1940 och serafimerriddare 1942. Han var den förste icke-kungliga överbefälhavaren i landet. Han kvarstod i denna tjänst till den 31 mars 1944 då han vid 67 års ålder erhöll avsked från aktiv stat.

Det föll på Thörnells lott att leda landets krigsmakt under huvuddelen av andra världskriget med dess militära kriser och snabba upprustning. Han insåg det svenska försvarets otillräcklighet och han hade stor respekt för den tyska krigsmakten.

Han verkade för beredskapshöjningar men fan sig många gånger lojalt i politikernas restriktiva hållning. För den yngre generationen officerare identifierades han med eftergiftspolitiken. Särskilt uppmärksammad blev hans eftergift att ej förstärka försvarsberedskapen veckan före de tyska anfallen på Danmark och Norge den 9 april 1940.

Ville mobilisera
Alarmerande underrättelser hade ingått om tyska trupptransportförberedelser i de nordtyska hamnarna och Thörnell ville mobilisera en stor del av landets armé men fick avslag av regeringen.
Skåne och Västkusten var då mera försvarslösa än danskar och norrmän voro på sina utsatta platser.

Att Thörnell ej vidhöll sina krav på mobilisering har betraktats som en beklaglig eftergift från hans sida.
Efter sin avgång som ÖB blev han av K.M:t tillfrågad att biträda med historik rörande de åtgärder som vidtagits för landets försvarsberedning under kriget och hans egna personliga erfarenheter under beredskapstiden

I samband med avskedstagandet blev han förste adjutant och chef för konungens stab, vilken befattning han lämnade vid Gustav V:s död 1950.
Inom Generalstaben under första världskriget, tjänstgjorde Thörnell vid organisationsavdelningen och var avd.-chef vid centralavd. Han var lärare vid Krigshögskolan 1911-15 och ledamot av olika lönenämnder och försvarets pensionskommitté.

Under första världskriget företog han studieresor till olika fronter i Europa liksom han under mellankrigstiden besökte de tyska och franska arméerna och de finska försvarskrafterna året före krigsutbrottet.
Thörnell var känd för arbetsamhet och viljestyrka liksom framstående skicklighet i administrativa ärenden. Hans personliga framträdande gav starkt intryck av tillknäppthet och kyla i förhållande till omgivning och underlydande.

Han vann respekt och aktning av alla som omutlig pliktuppfyllelse inger. Han visade i allvarliga situationer ett orubbligt lugn och kall klarhet. För sina underlydande framstod han som den fasta klippan.
Han visade en utpräglad motvilja mot publicitet och personliga intervjuer och han motsatte sig den militära pressverksamhet som skulle stärka motståndsviljan mot den tyska krigspropagandan.
Landets läge efter ockupationen av Norge och Danmark den 9 april 1940 var allvarsamt och det cirkulerade rykten om förestående anfall vilka naturligtvis ledde till skärpning av beredskapen och även skärpning av den inre beredskapen för hämmande av den s.k. ”Femte kolonnen”.

Läget förvärrades då tyskarna i maj krävde att få transitera varor och vapen till Norge. Detta bifölls ej då striderna där ännu pågick och den svenska neutraliteten skulle bevaras. Ett personligt sammanträffande vid Svensk-Norska gränsen i Storlien ordnades då mellan den svenske överbefälhavaren Thörnell och överbefälhavaren för de tyska stridskrafterna i Norge, generalöverste von Falkenhost.
Vad som där avhandlades är delvis hemligt, men vad som framgår av B. Furtenbachs redogörelse av ”Generalmötet vid Riksgränsen den 21 maj 1940” kom parterna överens om vissa gränsintermezzon som förekommit på båda sidor, överflygningar och bombningar inom svenskt område av tyska stridsplan och även dödat svenskar.
General von Falkenhorst anmärkte skarpt att svenska frivilliga överskridit gränsen, angripit tyska trupper, deltagit i gränsstriderna och hjälpt norrmän fly till Sverige. I övrigt avhandlades den avbrutna järnvägsförbindelsen Trondheim-Storlien.
I sitt slutanförande sade von Falkenhorst att ”Tysklands ögon voro riktade på England” och att den tyska krigsmakten ej hyste några fientliga avsikter mot Sverige utan att de tyska trupperna var ett skydd för Sverige mot Engelsk invation.

Föremål för kritik
Under de år som följde på den tyska ockupationen av Norge och Danmark och särskilt efter krigets vändpunkt vid Stalingrad 1942 blev Thörnell föremål för mycket kritik för sin påstådda tyskvänliga hållning.
Denna kritik hade också sin grund av de s.k. Lekvattnets- och Skarpnäcksaffärerna och besök vid beredskapsförband av den tyske militärattachén och överhuvudtaget de eftergifter och samarbetsfrågor han hade med tyskarna.
Thörnell torde ända till året före sin avgång som överbefälhavare varit övertygad om Tysklands seger utan att därför vara nazist, men han dolde icke sin uppskattning av den tyska arméns militära duglighet och den preussiska officersandan med dess hårda militära drill sådan den varit under dess storhetstid.

Han rönte stor uppskattning för sitt arbete i rikets tjänst och fick många utmärkelser. Han var ledamot av Krigsvetenskapsakademin. Hedersledamot av Örlogsmannasällskapet. Vicekansler vid K. Maj:ts orden. Riddare och Kommendör av Kungl. Majestäts orden. Riddare av Vasaorden och Kommendör med storkorset av Svärdsorden.

Olof Thörnell hade kusiner och barndomsvänner i sin födelsebygd som han ofta besökte. Likaså den gamla prästgården där han var född, numera Söderblomsgården, besöktes.
De gamla barndomsvännerna och släktingarna kunde då ej finna något av den kyla och tillknäppthet som historikerna tillskrivit honom.

Gift 1904 med Anna Henrika Halling, född den 15 februari 1883 i Steneby, Älvsborgs län, dotter till bruksdisponent Alexander Teodor Halling och hustru Henrika Gustava Collén.
Barn: Gerhard, född 21.12.1905, kapten vid generalstaben, död 20.1.1940.
Barbro, född 27.3.1908, gift med agronom Gustav Höglund i Ockelbo.
Ulla, född 5.2.1914, gift med dr. jur. Pieter Nicolaus de Bries d. Amblee i Holland; 2:o med jägarmästare, skogschefen i Ockelbo Bror Laage Hellman.
Per född 20.5.1918, major.

Bearbetning utan angivande av källor

Gösta Berglöw
 
Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 2 1999

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: