Skip to content
28 februari 2011 / alir77

Altarskåpet från Söderala kyrka – den heliga släkten

Söderala altartavla

Från Söderala kyrka finns endast ett altarskåp från medeltiden bevarat. Skåpets dörrar saknas, men annars är skåpet i gott skick. Det har förts till Håkan Gullikssons (’Haaken Gvlleson’, signatur på Anna själv tredje i Enångers gamla kyrka) verkstad, och dateras till 1500-talets första fjärdedel.

Skåpet innehåller en framställning av Den heliga släkten. Figurkompositionen grundar sig på de medeltida legenderna om Jesu Kristi mödernesläkt. Enligt legenderna (och apokryfer) hette Jesu mormor Anna. Denna sankta Anna hade en dotter Maria (jungfru Maria, Jesu moder) med Joakim, som var hennes första man. Hon var senare gift två gånger, och fick i varje äktenskap en dotter, vilka med anmärkningsvärd fantasilöshet
namngavs Maria. Det hela utvisas i följande släkttavla:

Anna Isaskardotter
gift 3 ggr, 1:o med Joakim, 2:o med Keofas, 3.o med Salomas
Maria Joakimsdotter
senare gift med Josef
Maria Keofasdotter
gift med Alfeus
Maria Salomasdotter
gift med Sebedeus
Jesus Kristus Josef Jakob d.y. Simon Judas Jakob d.ä. Johannes evangelisten

Utifrån denna släkttavla är det lätt att identifiera personerna. I mitten är jungfru Maria
med jungfruhår och krona placerad. Hon sitter ned och är jämte Jesus i större skala än de andra.
Hon håller jesusbarnet i sin famn, vilket leker med äpplet. Till vänster är Maria Keofasdotter
framställd. Hon har dok och håller i två av sina barn, medan de andra två står vid hennes ben. Till höger om jungfru Maria står Maria Salomasdotter. Hon håller i sina två barn. Det ena av barnen håller i en bok, vilken möjligen ska åsyfta det evangelium han (Johannes) senare skrev.

I underredet finns tre medaljonger med män i. De håller i varsitt språkband. I mannens, som är framställd under jungfru Maria språkband, står det ’iosep’, d.v.s. Josef, jungfru Marias man. I de två andra står det: t.v.. ’keohas’ och t.h. ’solomon’. Detta rör sig troligen om felskrivningar.
Eftersom Josef är framställd i en av medaljongerna är det troligen mariornas män som åsyftas.
Sannolikheten att det är Annas män som åsyftas är liten; om fallet så vore, skulle även hon varit framställd. Om fallet är så, föreställer den vänstra medaljongen Alfeus och den högra Sebedeus. Det kan kanske vara så att männen föreställer de namn som står på språkbanden, och det i så fall på grund av att de jungfru Marias systrar ibland kallas Maria Keofas och Maria Salomas. Männen är målade för att stärka deras identitet vill säga.

I Sverige finns sexton (eventuellt sjutton) altarskåp med den heliga släkten. Dessa kan vara ganska stor, med uppåt ett tjugotal personer (som altarskåpet som sitter över predikstolstrappan i Bollnäs kyrka) eller något mindre, som det i Söderala är.

Litteratur:
Lennart Karlsson: ’Träskulpturen’ i Signums svenska konsthistoria, Den gotiska konsten, Lund 1966 sid 199ff

Henrik Cornell: Norrlands kyrkliga konst under medeltiden. Uppsala 1918, sid 146ff

Kulturhistoriskt lexikon för Nordisk medeltid: Maria

Lars Nylander.

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 2 1997

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: