Skip to content
28 februari 2011 / alir77

Båtsmän i Söderala och annorstädes – del 1

Båtsmän i Söderala och annorstädes – del 1

Under de många krigen som den svenska stormakten var invecklad uti gällde det att ständigt skaffa nya dugliga soldater till armén och sjöförsvaret. Nya soldater, i stället för dem som stupat eller blev stridsodugliga, anskaffade man då genom utskrivning. Det fanns en kärna av värvade svenska soldater och förutom den värvade kadern sökte man sig även ut i Europa för att värva legosoldater. Gustav II Adolf hade bl a mängder av värvade skotska legosoldater i sin här.

Efter inrättandet av indelningsverket 1682 skulle det vara slut på utskrivningarna av krigsfolk. Sedan skulle ägarna till den i mantal skattesatta jorden och stadens borgare ställa upp med soldater efter ett fastställt system.

De indelades i två skilda kategorier – knektarna som tillhörde armén – och i vårt fall Hälsinge regemente med förläggning och övningsplats vid Moheds läger. De andra var kronobåtsmännen. De var kustsocknarnas värn mot ofreden, men deras stationeringsorter och övningsplatser låg långt från hemorten. Detta har sannoligt bidragit till att det muntliga traditionen om båtsmännen och båtsmanshållet är ganska torftigt.

Knektar blev båtsmän
Då båtsmansorganisationen bildades lades kuststäderna i Norrland från – 1629 – till båtsmanshållet. Även tidigare hade städerna lämnat manskap till flottan genom utskrivning. Nu utfäste man sig att hålla ”ett bestämt antal gott och dagligt antal sjöfolk till rikets tjänst”. Man försummade dock att hålla det överenskomna antalet och för att råda bot på detta missförhållande utfärdades 1634 ”Instruktion för städerna och båtsmän”. Kuststäderna från Gävle till Torneå skulle ställa upp med 108 man och fick därmed frihet för utskrivningar. Den styrkan ansågs dock vara otillräcklig, varför landsbygden utmed delar av norrlandskusten skulle tas i anspråk som rekryteringsområde för båtsmän. Regeringen föreskrev därför – 1634 -” att såväl de gamla som de nyutskrivna knektarna i socknarna, Söderala, Norrala, Enånger, Idenor och Hälsingtuna i Hälsingland samt flertalet kustsocknar inom Medelpad och Ångermanland skulle sändas från armén och ställas under sjöförsvaret.

Det ansågs förmodligen fortfarande att styrkan var för liten, för att innan året var tillända beslöts att alla socknar utmed sjösidan – i hela landet – skulle läggas under båtsmanshållet.

Före genomförandet av den nya organisationen måste den godkännas av böndernas representanter. Om förhandlingarna inte ledde till någon överenskommelse skulle man som förut vara underkastad utskrivningar av manskap.

Rotar bildades
På landsbygden skulle böndernas hemman bilda rotar, med fyra i varje och en sådan rote skulle svara för tillsättandet av en båtsman. Rotebonden skulle då befrias från att uttagas till båtsman (eller knekt om det gällde markförsvaret) liksom en dräng och en son för varje hemmansenhet..

Det var ”den i mantal skattesatta jorden”, som utgjorde den ekonomiska grunden för båtsmanssamhället i socknarna. I städerna var det borgarnas antal som svarade för samma sak.

Man var överens om att båtsmansorganisationen skulle genomföras och den påbörjades följande år – alltså 1635. underlaget för båtsmanshållet mildrades så småningom och det sades att 5 hemman skulle ingå i en båtsmansrote.

Varje hemman hade vid skatteläggningen åsatts ett skattetal, som i Hälsingland uttrycktes i öres- och penningland. (24 pgl. på 1 öresland).

I nordligare landskap talar man bl.a. om mark och mål. Ett odelat hemman i våra bygder omfattar 7-8 öresland – ibland något mera. Även ett annat begrepp för pålagor i samband med försvarets organisation, finns med i resonemanget, nämligen mantal. Vid beräkning av roteringen fastställdes att i Gästrikland skulle 10 öresland utgöra 1 mantal men i Hälsingland skulle det gå 16 öresland på samma enhet

Källor: Grill, Svenska Indelningsverket Hamström, Båtsmanshållet i Ångermanland och Medelpad. Opubl. handlingar

Emil Eriksson

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 3 1986

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: