Skip to content
28 februari 2011 / alir77

Båtsmän i Söderala och annorstädes – Del 2

Helsinge Regemente sattes upp 1682
När Helsinge Regemente skulle ”sättas upp”, efter beslut 1682, stod det klart att indelningsverkets krav på manskap per mantalsenhet skulle bli avgjort hårdare än vad som gällde för båtsmansorteringen. Med en föreslagen styrka om 1.200 man innebar det ett åtagande som svarade emot en knekt för varje 1 ½ hemman inom de socknar i Gästrikland och Hälsingland som skulle svara för knekthållet. Eftersom den pålagan syntes betungande gjorde man i Mo och Rengsjö – 1690 – en framställning om att få ansluta sig till sjöförsvaret och dess båtsmansrotering.

Det blev avslag på framställningen. Regementet var redan organiserat och det skulle ha inneburit en försvagning av underlaget om de båda socknarna fått rekrytera båtsmän i stället för knektar.

Båtsmän vid 18 år
Den som antogs till båtsman skulle vara i åldern 18-30 år och i instruktionen för båtsmanshållet sades ”att båtsman, då han hemförlovades skulle ha en hemvist, där naturaförmånerna erhölls och där roten beredde bostad”. Lokalt var båtsmannen knuten till sin rote och sitt torp, men som överordnad enhet var han underställd båtsmanskompaniet.

Från början av båtsmanshållet inrättades ett kompani för Norrland och framdeles ännu ett. Dessa två delades senare i vardera två delar och de fyra enheterna benämndes Norrlands första båtsmanskompani – N. andra- o.s.v.

Norrlands båtsmanskompanier var underställda Stockholms station. Båtsmännen i Gästrikland och Hälsingland – i höjd med Hudiksvall – tillhörde under större delen av 1800-talet, 1a Norrlands 1a Båtsmanskompani vilket omkr. 1850 omfattade 141 man – 6 korpraler och 136 båtsmän, därav 30 artelleribåtsmän.

Manskapet kom ifrån socknarna Valbo, Hille och Hamrånge i Gästrikland samt Skog, Söderala, Norrala, Trönö, Enånger, Njutånger, Idenor och Hög i Hälsingland. Från mitten av 1700-talet tilläts städernas borgare att upprätthålla båtsmanshållet genom att betala vakansavgifter, men dock med skyldighet att sätta upp manskap i händelse av ofred.

Dubblering vid krigstid
I krigstider kunde roten åläggas att sätta upp en extra man – dubbleringsbåtsman. Under krig var rotarna även skyldiga att utse förstärkningskarlar. De skulle kunna sättas in omedelbart om den ordinarie båtsmannen stupade eller blev tjänsteoduglig på annat sätt.

För Norrlands första båtsmanskompaniet var det samlingsplatser vid: Bro gästgivaregård i Enånger, Kungsgårdens gäst. g. Norrala, Mo, Myskje gäst.g. i Mo, Stråtjära gästg. och Gävle stad.

Vid den fastställda båtsmansroteringen beslöts att Söderala socken skulle ställa upp med 23 båtsmän och under lång tid hade de kompaninumren 84-106, med följande indelning: Ängbo nr84 (rotemän även från byarna Ringnäs och Berga) Berga 85, Skale 87, Heden 88, Norrbyn 89, Bärs 90, Valla och Ina 91, Sund 92, Östansjö 93, 94 Ellne 95, Askesta 96, Orsta och Siggesta 97, Vedtjära 98, Ljusne 99, 100 Mar och Kultebo 101, Sunnanå och Lynäs 103, Lynäs och Vansäter 104, Vansäter 105 och Myskje 106.

Inom Ängbo, Ringnäs och Berga skifteslag i Söderala som på sin tid skulle vara för de två båtsmännen på rotarna 84 och 85 fanns och (finns) 11 stamhemman – Ängbo 1, Ringnäs 2, och Berga 8. Det åsatta skattetalet för samtliga är 76 öresland och 6 penningaland. Rote 84 omfattade 41 öresland och 6 pgl. och rote 85 – den s.k. Winbergs roten enl. gla. anteckningar, fick de återstående 35 öreslanden. Som jämförelse kan anges att i Enånger bestod en båtsmansrote av 44 ½ i öresland.

Fick egen bostad
Kronobåtsmannen, som termen lyder i Kronans handlingar, skulle i likhet med TV-kändisen Rasken, han med sin torpstuga med ladugård och andra utrymmen, ca 2 tunnland jord, lega samt vedbrand och rätt till annat virke.
För båtsmanshållet i Norrland förelåg inte skyldighet för rotemännen att tillhandahålla torp till båtsmännen ute i socknarna, men väl skyldighet att tillhandahålla husrum och kost under den tid de voro hemförlovade. Och då skulle ju bostadsfrågan lösas för familjen. Därför ansågs det mest praktiskt att båtsmannen fick en egen boning och höll eget hushåll i stället för att ex. vis vara inneboende hos rotehållarna.

Flera torp i roten
Vad som tillkom båtsmannen reglerades genom kontrakt, dels mellan rotehållarna och Kronan samt dels mellan rotehållarna och båtsmannen. Inom Ängbo, Ringnäs och Berga skifteslag där det ännu hålls årlig bystämma och där det finns många handlingar från rote 84. dessa visar på ett talande sätt det fortlöpande underhållet av en båtsmanstorp och vad som tillkom båtsmannen och hans familj. Härav framgår att flertalet av de gårdar och ställen som ligger omkring Ängbo och Ringnäs byar en gång varit båtsmanstorp. Det räckte inte med bara ett torp för roten.

Om båtsmannen tjänat nog länge – 25 år – skulle han och hans hustru besitta torpet under resten av sin levnad. Den avgångne skulle ersättas med en ny i tjänsten och även han skulle ha sitt torp då fick rotemännen skaffa ett nytt.

Till namnskicket för båtsmän och knektar gällde att den nytillträdande ofta fick anta sin företrädares namn. På rote 84 Ängbo har några haft namnet Ellgren, men man finner också namn som Wahlfisk, Kingstedt och Hjort.

Källor: Grill, Svenska Indelningsverket Hamström, Båtsmanshållet i Ångermanland och Medelpad. Opubl. handlingar

Emil Eriksson

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 1, 1987 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: