Skip to content
15 november 2011 / alir77

Söderhamns hälsobrunn

När jag för en tid sedan letade efter en uppgift i Norrala församlings dödbok lade jag märke till en notis om en avliden person. Han hade dött trots att han genomgått en kur vid Söderhamns hälsobrunn. Nyfikenheten gjorde, att jag började söka uppgifter om denne verksamhet, som är föga känd idag.

I ” Gävleborgs län i ord och bild ” (1960 ) skriver Ingemar Stark, att staden under 1700-talet bestod sig med en livligt frekventerad hälsobrunn eller surbrunn, som det också kallades. Den var belägen vid Brunnsbacken. Namnet finns kvar även i dag mellan Gamla Stugsundvägen och den nyligen nedlagda järnvägen ungefär mitt emot Faxeholmen.

Upptäckten
Det var kyrkoherden Olof Montén, som upptäckte källan och föranstaltade om att vatten därifrån sändes för undersökning. Livsmedikus Johan Nordenheim gav 1728 ett utlåtande om vattnets kvalitet. Det innehöll något järn och ymnigt med svavel. Detta gjorde, att vattnet var tjänligt att bruka mot allehanda sjukdomar t ex huvudvärk, öronsusningar, svag syn, skörbjugg i tandköttet, andtäppa, gulsot och många andra åkommor. Med andra ord ett universalmedel!

Kuren skulle påbörjas vid 5-tiden på morgonen med 3 glas vatten. Intaget skulle sedan ökas dag för dag, tills 13-15 glas uppnåddes. Detta skulle pågå under 3 veckor. Därefter minskades successivt dosen igen, tills endast 3 glas/dag återstod. Under kuren skulle man ”flitigt spatsera, rida eller sakteliga gånga och röra sig, dock ej tills svetten lackar ”. Sova middag gick inte för sig, utan man skulle i stället gå tidigt till sängs. Det var inte lämpligt, att under kuren äta rökt kött, fläsk eller torr fisk. Däremot var färskt kött, färsk fisk och allehanda grönsaker nyttiga. Smultron med socker på kvällen var verksam mot förstoppning.

Prominenta besök
Den 6 juli 1758 får anläggningen besök av Abraham Hülphers på hans norrländska resa. Han noterar i sin dagbok, att brunnen var belägen på rådman Bros ägor. Då vistades 90 brunnsgäster där. Brunnshuset bestod av en stor sal med 4 fönster. Två kryckor hade lämnats kvar av helbrägdagjorda gäster. På en vägg var en nyligen antagen brunnslag. I den stod bl a, att den som nyttjade annans glas fick böta 3 öre kmt och trampade man bredvid gångstigen var böterna 4 öre. En brunnspräst besökte regelbundet anläggningen, då han förrättade andakt med bön och sång.

Den 12 juli 1765 besökte ärkebiskop Henric Benzelius hälsobrunnen i samband med besök i Söderhamns församling. Han fann där ett 80-tal brunnsgäster, både ståndspersoner och andra.

Många betygade vattnets välsignelse, när det gällde att återvinna hälsa från sjukdomar.

Morgonbön hölls i brunnshuset och ärkebiskopen kunde konstatera, att allt gick ordentligt till.

Under 1745-72 växlade antalet gäster mellan 72 och 158. De betalade en brunnsavgift om 4,8 eller 16 skilling banco. Beläggningen minskade efter hand och på 1850-talet uppgick antalet gäster till 30-40. Verksamheten upphörde helt 1875, då endast 13 personer gästade den förut så populära anläggningen.

 

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 2 1998

Sigvard Bodin

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: