Johan Nordell – Kyrkbyggare från Norrala

Tidigare har levnadsteckningar lämnats över kyrkbyggarna Jacob och Per Norin från Norrala.
Det finns emellertid en tredje med samma yrke, nämligen Johan (Olsson) Nordell.

Hans verksamhet har veterligen inte lämnat några spår i söderhamnstrakten. Dock äger
Norrala Hembygdsförening en chiffonjé som han enligt inskrift snickrat.

Han var född 1817 i båtsmanstorpet uppe i Ingstabacken och kristnades egentligen till
Johannes. Fadern, Olof Hamrell, livnärde sig och sin familj förutom att inneha båtsmanstjänsten
i Hamre/Ingsta-roten med skomakeri. Han var född i Söderhamn och kom till Norrala i samband med
att han antogs som båtsman.
Nordell började sin bana som dräng i Norrala prästgård, men från 1842 noterades han som dräng hos kyrkbyggaren Jacob Norin i Kungsgården. Där inhämtade han säkert de första kunskaperna om den speciella byggenskap, som kom att prägla hans fortsatta liv.
Han hade även ambitionen at utbilda sig vidare och från 1851 antecknades han som elev vid Teknolog-Institutet i Stockholm. Han avbröt dock studierna ganska snart och började ägna sig åt att bygga och reparera kyrkor.

Nordell flyttade till Loos 1854, där han gifte sig med kyrkvärden Per Perssons i Kyrkbyn dotter Anna Christina. Att bli ingift i en kyrkvärdsfamilj tyder på att han var känd och ”välfrejdad”. Senare lämnade paret Hälsingland och flyttade till Myssjö i Jämtland, där hans syster Karin var bosatt. De blev inte bofast heller där utan när hustrun avled 1871bodde de i Gävle, där han etablerade sig som handlare.

Bouppteckningen efter hustrun gjordes den 3 juli 1872, där ett järnvarulager värderades till 14 600 riksdaler och kryddbodslagret var värt 4 700 riksdaler. Nordell hade utestående fordringar på 16 400 riksdaler, varav 4 000 utgjordes av insatta medel på Gefle Folkbank.

Ett stort antal osäkra fordringar upptas också – många från tiden i Loos. Det hade gått den fattige båtsmanssonen väl i händer. Redan på 1850-talet kunde han låna ut 1 500 riksdaler till kyrkan.

I äktenskapet föddes fem söner:
Johan Herman 1859 (död 1877 i Falmouth, England, troligen som sjöman),
Per Abel Frans 1861,
Ernst Olaus 1862 (död 1883),
Edor Paulus 1866 och
Jakob Waldemar 1869.

Efter hustruns död fick han hjälp i hemmet av hushållerskan Gustava Wilhelmina Björklund, som han dessutom gifte sig med 1873. så småningom avvecklade han handelsrörelsen i Gävle och paret flyttade till Stockholm 1880 tillsammans med de två söner, som ännu var i livet.

Den 13 februari 1898 avled Nordell på Danviks Hospital. Det hade då gått utför med ekonomin.
I ett fattigbevis i Stockholms stadsarkiv anges, att kvarlåtenskapen inte förslog till begravningskostnaderna. I beviset finns också noterat, att sonen P A F Nordell var apotekare i Falun och E P Nordell målade med obekant vistelseort. Hustrun levde till 1906 på fattighuset.
Johan Nordell hade, när han avled, en omfattande kyrkobyggnadsverksamhet bakom sig. Han förvärvade efter hand praktiska och teoretiska erfarenheter, vilket gjorde att han vid flera tillfällen ändrade i uppgjorda ritningar och framlade egna förslag.

Henrik Cornell säger i verket ”Svenska kyrkor”, att Nordell inte endast var byggmästare utan också gjorde skäl för epitetet arkitekt. Koret i Lindens kyrka ”är utan tvivel det bästa verk, som 1800-talets kyrkobyggnadskonst lämnat efter sig i landskapet”.

De första lärospånen fick han som sagt av den kände kyrkbyggaren Jacob Norin, men han påverkades säkert också av dennes engagemang i dåtidens väckelserörelse. Nordell samlade gärna sina arbetare till en stunds bön och eftertanke. Från Marby i Jämtland anges, att han varje dag höll morgonbön vid bygget.

Johan Nordells kända byggnadsverksamhet:

1847 deltog han I byggandet av Svegs kyrka. Vid auktionen på överblivet material inropade han bl a kättingar, murslevar och skruvstäd.

1850 Haverö kyrka och tornbyggnad I Loos

1853 Reparation av Överhogdals kyrka + tornbyggnad

1853 Skolhus i Loos

1854 Reparation av Rätans kyrka

1855 Ombyggnad av Tännäs kyrka

1858 Lidens kyrka

1859 Bräcke kyrka. Fick även uppdrag att bygga kyrka i Tåsjö men avstod.

1861 Hamra kyrka påbörjad av Nordell

1862 Njurunda

1864 Marby

1866 Kall

1870-talet Ritning och kostnadsberäkning för Trönö nya kyrka. Antogs inte.

1883 Bodum

1886 Stensele

Källor: Kyrkoarkiv i Norrala, Loos och Sveg
Stockholms Stadsarkiv
Cornell, Henrik: Sveriges kyrkor

Sigvard Bodin

Artikeln har tidigare varit införd i Alir anor nr 1 1999